Vi flyttar in hos Funka Mera! Snart hittar du hela vårt sortiment hos funkamera.se. Vi har därför något längre leveranstider än vanligt. Lägg din order senast söndag 18/11 före 23.59 och få 10% på hela vårt sortiment!

Vad är språkstörning?

Har besvarar vi några av de vanligaste frågorna man kan ställa sig när man har fått höra att man har ett barn eller en elev med språkstörning. 

Vad är språkstörning för något?

Språkstörning är när ett barn har svårare än andra barn att lära sig sitt modersmål och det inte finns några tydliga andra orsaker till detta (som t.ex. hörselnedsättning, utvecklingsstöring eller förvärvad hjärnskada).

Språkstörning kan även kallas t.ex. språkförsening, språksvårigheter, språkliga inlärningssvårigheter, primära språksvårigheter, språknedsättning, språklig inlärningssvikt, Tal- och språkstörning m.m. 

Hur yttrar sig en språkstörning?

Det finns många olika sorters språkstörning, men vanligt är att man har: 

  • svårt att förstå när andra talar eller när man läser
  • Svårt att uttrycka sig i tal och skrift.  (t.ex svårt att uttala vissa ljud, bilda meningar eller hitta ord).
  • Svårt att lära sig och komma ihåg nya ord.
  • Svårt att använda språket på "rätt" sätt (man kanske inte vet vad som passar sig att säga eller har svårt att hålla ögonkontakt med den man pratar med).

 

Man kan beskriva det som som att man hela tiden måste uttrycka sig med och förstå ett språk, eller vistas i en kultur, som man inte riktigt behärskar.  En del barn med språkstörning har inga tydliga tecken på talsvårigheter, men de kan ha väldigt svårt att förstå det andra säger. Detta kan orsaka stora problem i vardagen, även om det inte märks utåt.  

Barn utvecklar språket i olika tempo, och en sen språk- och talutveckling behöver inte betyda att barnet har en språkstörning.  

Vad beror det på? 

En språkstörning är ingen sjukdom, dvs man kan inte bli "smittad" av språkstörning och det finns inga mediciner som botar. Man kan säga att en språkstörning är ett funktionshinder, eller en funktionsvariation - en medfödd svaghet. Orsakerna till språkstörning är ännu inte kända, men vi vet att det inte beror på understimulans, flerspråkighet eller trauman.

Om du oroar dig för det där glaset vin du tog innan du visste att gravid, att du låtit TV-n stå på för mycket hemma, eller för att ditt barn slog huvudet när han eller hon var bebis, så kan du sluta med det! Det allra troligaste är språkstörningen är genetisk (medfödd), och inte beror på några yttre faktorer som vi kan påverka. Det finns inte heller några bevis för att t.ex. vaccinationer skulle kunna orsaka språkstörningar. 

Kommer det att gå över?

En del barn utvecklas mycket under förskoleåldern, och har kommit ikapp lagom till skolstart, men många har kvarstående  språkliga svårigheter hela livet. Hur språkstörningen påverkar individen beror på många faktorer, t.ex vilken typ av språkstörning man har, om man har andra funktionshinder också (t.ex. autism, ADHD eller utvecklinsstörning), vilket stöd man får i förskolan/skolan. Det är viktigt att veta att en grav språkstörning inte går att "bota" eller "träna bort". Istället måste vi i omgivningen anpassa oss efter barnet, och ge bästa möjliga förutsättningar. 

Vad gör jag om jag misstänker att mitt barn eller min elev har en språkstörning?

Du som är förälder ska vända dig till en logoped. Logopeder finns ofta på sjukhus eller på privata logopedmottagningar. Vissa kommuner har anställt logopeder som kommer till förskolan eller skolan. För att få komma till en logoped behöver du oftast en remiss. Vänd dig till BVC (barnavårdscentralen), skolhälsovården eller husläkarmottagningen, och beskriv dina funderingar.

Ibland är det långa väntetider till logopeder. Du kan då åberopa vårdgarantin. Du kan också själv be att få remissen skickad till en annan mottagning, eller ett annat landsting.

Du kan alltid ringa eller maila oss om du vill få råd om hur du stimulerar barnets språk på bästa sätt i väntan på utredning.  

Är språkstörning och dyslexi samma sak?

Nej. Språkstörning och dyslexi är inte samma sak, men många individer med språkstörning har också dyslexi, d.v.s. svårt att avkoda skrift. De flesta skolbarn med språkstörning har också någon form av läs-, och skrivsvårigheter, t.ex. svårt med läsförståelse. 

Kan språkstörning bero på flerspråkighet?

Nej. Språkstörning beror aldrig på flerspråkighet. Tvärtom visar forskningen att den som tidigt får lära sig fler än ett språk ofta har bättre språkförmåga än andra. Men självklart förekommer språkstörning lika ofta hos flerspråkiga barn som hos andra. Det kan ibland vara svårt att skilja på språkstörning och pågående andraspråksinlärning, eftersom det tar många, många år att lära sig ett nytt språk. För att det ska kallas en språkstörning måste barnet ha språksvårigheter på alla sina språk!

Om ni har flera språk hemma, och du är orolig, kan det vara bra att kontakta en logoped för rådgivning om hur ni ska hantera de olika språken för bästa möjliga förutsättningar. 

Hur stimulerar jag mitt barns språkliga förmåga bäst?

Det allra viktigaste är att du tillbringar tid tillsammans med barnet, och försöker vara lyhörd för vad barnet försöker berätta/förmedla, oavsett om det sker med gester, joller, teckenkommunikation eller talat språk. Undvik att ställa krav. Att försöka tvinga barnet att tala, eller att t.ex uttala ord korrekt skapar bara konflikter och kan i värsta fall leda till talängslan. Genom att tillsammans läsa böcker, spela spel, lägga pussel eller samlas kring en annan gemensam aktivitet skapar du en naturlig och kravlös situation, då ditt barn ges förutsättningar till att kommunicera. 

Som förälder bör du undvika specifik talträning - dvs att försöka få barnet att uttala språkljud korrekt, om ni inte har fått specifika övningar av logopeden. Om barnet uttalar ett ord "felaktigt" kan du använda s.k. "passiv korrigering", d.v.s. du svarar genom att uttala ordet korrekt, men utan att påpeka att barnet gjorde fel.  

Vad ska jag som pedagog tänka på om min elev har en språkstörning? 

Några saker du kan tänka på om din elev har en språkstörning: 

  • Skapa struktur, t.ex med scheman så att eleven vet vad som ska hända och vad som förväntas av hen. 
  • Använd visuellt stöd, t.ex bilder, gester, tecken. 
  • Använd korta meningar, och inte för svåra ord.
  • Nya ord, t.ex. inom SO/NO bör gås igenom innan lektionerna, för att skapa möjlighet till förförståelse. 
  • Rikta uppmärksamheten till barnet, och se till att ha barnets uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn med språkstörning också har  t.ex autismspektrumstörningar eller ADHD/ADD, inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. "fidget toy" (t.ex. Tangle eller stressbollar) vara till hjälp 
  • Anpassa svårighetsnivån, och materialet utifrån eleven.
  • Använd konkret material i matematiken. 
  • Bedömning och betyg ska anpassas efter funktonshindret. Läs mer hos Skolverket.