Barn framför gröna tavlan

Vad är autism­spektrum­till­stånd för något?

Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna man kan ställa sig när man har fått höra att man har ett barn eller en elev med autism/Aspergers syndrom.

Kort om autism­spektrum­till­stånd

Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för olika diagnoser, t.ex autism, Aspergers syndrom, autismliknande tilstånd och desintegrativ störning.

Den som har AST har svårt att förstå hur andra människor tänker och vad de vill. En del har också svårt att förstå regler för hur man ska bete sig tillsammans med andra och att kommunicera med andra. Det är också vanligt med specialintressen och att upprepa vissa beteenden. Den som har AST upplever ofta sinnesintryck på ett annorlunda sätt, och kan ha svårt att ta in för mycket information på en gång.

Den som har AST bryr sig om andra, och kan känna sig glad, arg, ledsen kär, kränkt eller sårad, precis som alla andra människor. Personer med AST kan vara väldigt olika.

Det går inte att bota eller träna bort AST. Rätt stöd hemma, i skolan eller på jobbet underlättar, och gör att livet kan fungera bra för den som har AST.

Om du misstänker att ditt barn har AST ska du vända dig till din barnavårdscentral, skolhälsovården eller en läkare för att få en remiss för en utredning. Om du är vuxen och misstänker att du har autism kan du kontakta vårdcentralen.

Vad betyder det att förstå andras tankevärld?

Vi har alla tankar, men de syns ju inte utanpå och går inte att ta på. När vi utvecklar vår förmåga att kommunicera och fungera tillsammans med andra behöver vi förstå att olika personer kan tänka olika. Detta är viktigt för att vi ska kunna lära oss att hävda våra egna önskemål, göra oss förstådda, samarbeta med andra och anpassa oss till vad andra vill eller behöver. Vi behöver också lära oss att läsa av andra människors kroppsspråk t.ex. via gester eller ansiktsuttryck och förstå det “underförstådda”, det som inte sägs. Genom detta utvecklas vår egna förmåga att själva “signalera” vad vi tänker så tydligt att andra förstår.

Många forskare anser att personer med AST har svårt med att föreställa sig andras tankar. Denna förmåga kallas ibland för Theory of Mind (ToM).

När man har svårt att förstå sig på andras tankeverksamhet har man t.ex. svårt att förstå skillnaden mellan det egna tänkandet och andras. Det är svårt att förstå att det man själv tänker eller vet kan skilja sig från det som någon annan tänker eller vet. Då är det lätt att missa att man behöver sätta in andra i sammanhanget, innan man börjar berätta något. Missförstånd och konflikter med andra människor kan då lätt uppstå. Förmågan att “läsa av” andras signaler utvecklas inte heller på samma sätt. Det är också vanligt att förmågan att reflektera över hur man själv fungerar är nedsatt hos personer med AST.

Det är viktigt att känna till att detta handlar om en oförmåga och inte om ovilja eller elakhet hos barnet eller personen. Ett vanligt missförstånd är att personer med AST skulle sakna känslor, eller inte bry sig om andra människor. En person med AST har samma förmåga som andra att bli arg, ledsen och glad, samt att älska och bry sig om andra. Personer med AST märker ofta ATT någon annan är ledsen, men kan ha svårt att förstå VARFÖR. Därför är det viktigt att du inte blir arg eller anklagande mot en person med autism som inte beter sig på ett “adekvat” sätt mot andra människor. Försök istället att stötta och förklara varför en situation blev knasig.

Vad är autism/Aspergers syndrom för något?

AST (Autismspektrumtillstånd), är ett nytt samlingsnamn för olika autismdiagnoser t.ex. atypisk autism, autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom och desintegrativ störning. De är alla exempel på olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP). Svårigheterna ser olika ut för olika personer och olika typer av stöd och anpassningar kan behövas. Det finns inte en lösning, pedagogik eller lärandemiljö som passar alla. Personer med autism tolkar t.ex. saker som händer på ett annat sätt än andra. Det kan vara svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med andra. Det är också vanligt med specialintressen och att upprepa vissa beteenden. Vid autism har man tydliga svårigheter och/eller avvikelser inom socialt samspel, kommunikation och beteende. Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning där symtomen ska ha visat sig innan tre års ålder. En del av alla barn, ungdomar och vuxna inom autismspektrum har också andra funktionsnedsättningar som t.ex. utvecklingsstörning, epilepsi, rörelsehinder och syn- och hörselskador. Många har även en försenad och annorlunda språkutveckling och/eller uteblivet tal. Det är också vanligt med annorlunda rörelsemönster som att gå på tå, gunga, snurra och vifta med händerna.

Aspergers syndrom är en form av autism. Begåvningen är här normal, och för en del över genomsnittet inom några eller flera områden. Det är vanligt att man kan vara mycket uthållig och även ha ovanligt lätt för att koncentrera sig på uppgifter som upplevs som intressanta och meningsfulla. På samma sätt som vid autism kan Aspergers syndrom visa sig på olika sätt för olika personer och symtomen kan vara olika starka. 2015 togs diagnosen Aspergers syndrom bort som separat diagnos ur diagnosmanualen DSM-5. Aspergers syndrom ingår numera i den övergripande diagnosen ASD, autismspektrumtillstånd. De som redan har fått diagnosen Aspergers syndrom kommer att behålla den så därför används ofta det dubbla begreppet ASD/Aspergers syndrom.

Hur yttrar sig ASD/Aspergers syndrom?

Alla barn, ungdomar och vuxna med diagnoser inom ASD har samma kärna av symtom. Svårigheterna brukar delas in i tre huvudgrupper som kallas Wings triad, efter forskaren Lorna Wings studier om autism på 70-talet:

  • Svår begränsning av förmåga till social interaktion, ömsesidig kontakt. Detta leder till att kontakten med andra människor försvåras, det kan lätt bli missförstånd eller konflikter, man har svårt att sätta sig in i andras tankevärld eller förstå att andra tänker på ett annat sätt. Kommunikationsavvikelserna vid ASD hänger huvudsakligen samman med att förstå meningen med kommunikation och social interaktion.
  • Svår begränsning av förmåga till ömsesidig kommunikation. Man har ofta svårt att inleda och hålla igång ett samtal, svårt att läsa av kroppsspråk, svårt att tolka och förstå språkets djupare mening, tolkar uttryck och det som sägs konkret, svårt att förstå ironi, humor och symboler. Ibland entonig språkmelodi. Vid autism är det vanligt att barnet lär sig prata sent eller inte alls. Ungefär hälften av alla barn med autism lär sig inte prata. Bland dem som pratar är variationen stor. De som utvecklar ett talat språk har ofta problem med språkförståelse och uttrycksförmåga. En del använder bara enstaka ord, andra många ord som är korrekta men upprepar färdiga fraser eller vad de just har hört eller sådant de hört tidigare, s.k. ekotal.
  • Svår begränsning av föreställningsförmågan vilket påverkar fantasi, lek, beteenden och intressen. Stereotypt beteende är vanligt, man vill göra samma sak om och om igen t.ex. vifta med händerna, vagga fram och tillbaka med kroppen eller gå på tårna. Det är också vanligt att barn med ASD blir väldigt intresserade av delar av vissa föremål, t.ex. att snurra länge på hjulen på en dockvagn. Ofta svårt för spontana lekar och låtsaslekar som t.ex. rollekar. Specialintressen som tar mycket tid och uppmärksamhet, t.ex. busstidtabeller, är vanligt. Rutiner och struktur är viktigt, förändringar eller ändringar av rutiner ställer till besvär. Den som har ASD kan ha svårt att föreställa sig vad som då ska hända och blir rädd och orolig. Det är också vanligt att vilja göra saker på ett bestämt och upprepat sätt.

Barn med ASD kan också ha andra symtom t.ex:

  • sömnsvårigheter
  • matproblem
  • annorlunda tolkning av sinnesintryck t.ex. lukt, smak, ljud, beröring, syn
  • perioder av överaktivitet
  • ökad stresskänslighet
Vad beror det på?

ASD beror på en avvikelse i hjärnans utveckling som leder till att hjärnans funktioner fungerar på ett annorlunda sätt. Forskning har visat att vissa av de funktioner i hjärnan som har att göra med tänkandet är nedsatt. Hos alla personer med ASD finns en gemensam kärna av symtom. Men dessa symtom kan ta sig olika uttryck. På samma sätt kan också orsakerna till ASD variera, trots att de alltid har att göra med hur hjärnan arbetar och fungerar. Den avvikelse i hjärnan som orsakar ASD kan uppstå vid olika tidpunkter i ett barns liv. Forskningen har visat att dysfunktionen i det centrala nervsystemet antingen är medfödd eller tidigt förvärvad. Avvikelser i gener eller kromosomer (Retts syndrom, Fragilt X, tuberös skleros), medfödda sjukdomar i ämnesomsättningen eller infektioner under graviditeten, komplikationer under förlossningen, skador som uppstår vid svåra infektioner i hjärnan eller hos mycket för tidigt födda barn är exempel på olika orsaker eller riskfaktorer. Det går dock inte alltid att hitta orsaken till att en person utvecklar ASD.

Kommer det att gå över?

ASD/Aspergers syndrom kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Hur ASD påverkar beror på många faktorer t.ex. omgivningens krav och förväntningar, bemötande, vilket stöd man får i skolan och i vardagen, tillgång till hjälpmedel m.m. ASD går inte heller att “träna bort”. Vi i omgivningen behöver istället anpassa oss efter barnets behov och ge det bästa möjliga villkor att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Mindre barn klarar sig ofta med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de har lärt sig hur de fungerar och vad de behöver.

Vissa, men inte alla, mår bättre av medicinering. Det kan t.ex. vara medicin mot sömnrubbningar eller olika antidepressiva preparat.

Om ditt barn eller du själv har en diagnos inom ASD omfattas du av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS är en rättighetslag som garanterar att människor med funktionsnedsättningar får stöd så att de kan leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Kommunen och landstingets habilitering erbjuder stödinsatser t.ex. boendestöd, Autismcenter för små barn (0-6 år) och Aspergercenter (7-17 år).

Vad gör jag om jag misstänker att mitt barn eller min elev har ASD/Aspergers syndrom?

Om du tror att ditt barn eller elev har ASD kontaktar du i första hand barnavårdscentral (BVC), skolans elevhälsa genom skolsköterskan eller en barnläkarmottagning (BLM).

Om du är vuxen så är det vuxenpsykiatrin som du ska kontakta eller din husläkare eller vårdcentral.

Hur hjälper jag mitt barn med ASD/Aspergers syndrom?

Det viktigaste är att du som förälder, tillsammans med de andra personerna som finns runt barnet, t.ex. förskole- och skolpersonal lär sig om ASD. Det är viktigt för att man tillsammans ska kunna hantera det som barnet brukar ha svårt med eller de problem som uppstår. En förstående omgivning underlättar livet för den som har ASD. Struktur, rutiner och tydlighet är särskilt viktigt vid ASD. Att vara lyhörd, nyfiken och ha ett nära samarbete med de människor som finns omkring ditt barn är viktigt. Detta för att ta tillvara din och deras kunskap om ditt barn. För ditt barns utveckling och lärande behövs en bred kartläggning som grund för att ställa lagom krav. Genom att anpassa kravnivån undviks stress. Ge ditt barn möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvik kritik och tjat.

Det kan t.ex. underlätta om du berättar för ditt barn vad som ska hända under dagen i tid, förklarar saker på ett tydligt sätt, ger ditt barn en instruktion i taget, anpassar kraven eller påminner ditt barn om var det ska vara. Att ha en välstrukturerad vardag där krav, förväntningar och miljö anpassas gör att barnet undviker stress och överbelastning.

Genom att t.ex. använda en magnetisk ficktavla kan du göra egna bilder/skriva ord och göra ett schema över barnets dag t.ex. äta frukost, klä på sig, borsta tänderna, bädda sängen, packa ryggsäcken, gå till skolan. Du kan också göra en överblick över veckans fritidsaktiviteter eller läxor, ficktavlan går att variera i det oändliga.

Med hjälp av TomTag kan du även hjälpa ditt barn att göra en lista på alla de saker hen behöver ta med sig till skolan. Tänk på alla de saker som du oftast måste påminna ditt barn om före skolan varje morgon “har du med dig din läxbok, frukt, gympapåse, fotbollskläder….” Listan kan göras lång. TomTag är en färgstark och rolig checklista som låter barnet packa självständigt. Det stärker deras självförtroende och organisationsförmåga. Ditt barn kan göra egna, färdiga listor, en för varje veckodag, så att de själva kan ha koll på det som de behöver ha med sig.

Om ditt barn har ett stort behov av att röra på sig så kan våra stressbollar eller tangles vara något. De hjälper barnet att fokusera, koncentrera sig och hålla styr på kroppen. Att ha något sådant här i handen kan även ha en stressreducerande verkan.

Våra böcker som handlar om Anton och Super-A är interaktiva och där kan du och ditt barn följa med syskonparet på vardagsäventyr. Böckerna är anpassade till barn med autism och ADHD och inlärning sker lekfullt och med tydliga strategier. Anton och Super-A finns även som övningsböcker.

Vad ska jag som pedagog tänka på om min elev har ASD/Aspergers syndrom?

  • Utifrån din elevs intressen kan du hitta en “ingångskanal” som gör att du får kontakt och kan motivera till lärande.
  • Skaffa dig en helhetsbild av din elevs förutsättningar och behov.
  • Anpassa ditt språk till elevens konkreta språkförståelse.
  • Skapa struktur och tydlighet, t.ex. med scheman så att eleven vet vad som ska hända och vad som förväntas av hen. Var tydlig med början och sluttider (när, hur länge). Använd gärna bildstöd.
  • Hjälp till med förutsägbarhet, planering och organisering av skolarbetet. Vad ska jag göra, hur ska jag göra, vem ska jag vara med, var ska jag vara och när ska jag vara klar? Vad händer sedan?
  • Ge få korta individuella instruktioner eller gå igenom steg för steg.
  • Ge begränsade tydliga uppgifter.
  • Efter en genomgång stäm gärna av med din elev att hen har förstått uppgiften.
  • Använd visuellt material.
  • Viktigt med positiv återkoppling och uppmuntran.
  • Förbered eleven inför övergångar och avslut.
  • Erbjud tids- och planeringshjälpmedel.
  • Låt din elev använda hörselkåpor alt. musik i hörlurar.
  • Rikta uppmärksamheten till eleven, och se till att ha elevens uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. “fidget toy” (t.ex. tangle eller stressbollar) vara till hjälp.
  • Träna ett moment i taget, erbjud täta repetitioner och tid för överinlärning.
  • Anpassa svårighetsnivån och materialet utifrån eleven.
  • Bedömning och betyg ska anpassas efter funktionshindret. Läs mer hos Skolverket.

(Källor: Autism- och Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Habilitering & Hälsa Stockholms Läns Landsting, Vårdguiden 1177)

Kontakta oss! Anmäl dig till en utbildning här eller beställ en föreläsning. Vi svarar också gärna på dina frågor kring våra utbildningar och föreläsningar!

Linda