Vi flyttar in hos Funka Mera! Snart hittar du hela vårt sortiment hos funkamera.se. Vi har därför något längre leveranstider än vanligt. Lägg din order senast söndag 18/11 före 23.59 och få 10% på hela vårt sortiment!

Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna man kan ställa sig när man har fått höra att man har ett barn eller en elev med matematiksvårigheter eller dyskalkyli.

Vad är matematiksvårigheter och dyskalkyli för något?

Texten i korthet:

Många personer har svårt att räkna. Det kan bero på många olika saker, till exempel dyskalkyli. Har man dyskalkyli så har man ofta svårt att automatiskt uppfatta antal och mängder. Det tar lång tid att räkna och man behöver ofta använda fingrarna som hjälp. Många personer med dyskalkyli blir trötta av att räkna.

Man kan inte träna bort dyskalkyli, men rätt sorts stöd och kompensation gör ofta att man blir bättre på att utföra matematiska uppgifter. Det finns också många bra hjälpmedel som kan göra det lättare.

Om du misstänker att du eller ditt barn har dyskalkyli ska du vända dig till skolhälsovården eller en läkare för att få en remiss till en utredning.

Den som har dyskalkyli eller andra matematiksvårigheter har rätt till hjälp och anpassningar i skolan och på jobbet.

Fördjupad information:

Vad är matematiksvårigheter och dyskalkyli för något?

Det är många barn, ungdomar och vuxna som tycker att matematik är det jobbigaste ämnet i skolan. Att ha svårt med räkningen är förmodligen minst lika vanligt som att ha svårt med att läsa och skriva. Man brukar tala om att 20-25 % av skoleleverna av olika orsaker får svårt med sin matematikinlärning. Cirka fem procent av Sveriges befolkning beräknas ha stora räknesvårigheter. När det är svårt att förstå siffrorna blir det kanske svårt att uppskatta hur mycket man ska betala i affären, slå in PIN-koder, komma ihåg telefonnummer eller läsa en busstidtabell. Räknesvårigheterna kan då ställa till problem i skolan och i vardagen.

Det finns många olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter. Svagt arbetsminne, skolfrånvaro, koncentrationssvårigheter, svårt att förstå matematiska ord och nedsatt teoretisk begåvning är några exempel. För lite träning, annat modersmål än svenska, begränsade språkkunskaper och dåligt självförtroende är andra. Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan också leda till problem. Många med dyslexi får t.ex. kämpa oerhört hårt för att lära sig t.ex. multiplikationstabellen utantill, och en del kastar om siffror på samma sätt som de kastar om bokstäver i ord t.ex. 61 blir 16.

För några få personer kan det vara svårt att hitta en förklaring till matematiksvårigheterna. De klarar sig bra inom alla andra områden. Det kan då handla om specifika räknesvårigheter eller dyskalkyli. Dyskalkyli innebär att man har omfattande svårigheter att klara av vardagens matematik. Personer med dyskalkyli har bl. a. en nedsatt förmåga att uppfatta antal och mängder. Detta leder till problem med grundläggande räkning som t.ex. addition, subtraktion, multiplikation och division, vilket i sin tur ställer till problem inom andra matematiska områden. Att kunna klara av t.ex. klockan, datum, räkningar, tidtabeller och kartor kan bli svårt. Att räkna tar lång tid och man behöver ofta räkna på fingrarna. Diagnosen dyskalkyli ställs bara i de fall då svårigheterna är omfattande, funktionshindrande och inte kan förklaras av annat. Svårigheterna att räkna ska ha funnits under hela skoltiden och har oftast märkts redan under förskoletiden eller det första året i skolan. Uppgifterna om hur många som har dyskalkyli varierar, från ett par procent upp till fem, sex.

Hur yttrar sig dyskalkyli?

Vanligt är att man har:

  • Svårt att automatiskt uppfatta antal och mängder
  • Svårt att få siffror att fastna i minnet 
  • Svårt med automatisering av matematisk kunskap, det man lärt sig på en mattelektion är som bortblåst vid nästa, kunskapen fastnar inte 
  • Svårt att räkna utan att använda fingrarna som hjälp
  • Stora svårigheter att räkna snabbt, räknar långsamt
  • En eller flera personer i familjen eller den närmaste släkten som också har räknesvårigheter
  • Svårt att passa tider och dålig tidsuppfattning
  • Mycket svårt att använda de fyra räknesätten, addition, subtraktion, multiplikation och division
  • Svårt att lära sig klockan
  • Dåligt lokalsinne, svårt att läsa kartor, orientera sig och hitta i nya miljöer
  • Problem att hantera pengar och att sköta sin ekonomi
  • Svårt att planera och organisera

 

Vad beror det på?

Dyskalkyli är ingen sjukdom, d.v.s. man kan inte bli "smittad" av dyskalkyli och det finns inga mediciner som botar. Man kan säga att dyskalkyli är ett funktionshinder, eller en funktionsvariation, - en medfödd, nedsatt förmåga att uppfatta antal och mängder. Orsakerna till dyskalkyli är ännu inte kända men vi vet att det inte beror på understimulans, flerspråkighet eller trauman. Det finns forskning som visar att dyskalkyli är ärftligt på samma sätt som dyslexi. Fortfarande krävs dock mycket forskning innan vi säkert vet vad dyskalkyli beror på.

Faktorer som talar för annan förklaring till räknesvårigheterna:

  • Svårigheterna uppstår sent
  • Svårigheter med endast lästal och problemlösning
  • Svag teoretisk begåvning
  • Svårt att lära in nya saker i allmänhet
  • Brister i undervisning, hög skolfrånvaro eller låg arbetsinsats
  • Negativ inställning till matematiken till följd av motgång/misslyckanden i ämnet, "matteångest"

 

Kommer det att gå över?

Alla barn utvecklas och förbättrar sin matematiska förmåga med rätt stöd och insatser men många har kvarstående räknesvårigheter hela livet. Hur dyskalkylin påverkar individen beror på många faktorer, t.ex. vilket stöd man får i skolan och i vardagen, tillgång till hjälpmedel och om man har andra funktionshinder också (t.ex. ADHD, dyslexi). Det är viktigt att veta att dyskalkyli inte går att "bota" eller "träna bort". Istället behöver vi i omgivningen anpassa oss efter barnets behov och ge det bästa möjliga villkor att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Vad gör jag om jag misstänker att mitt barn eller min elev har dyskalkyli?

Det finns egentligen inga klara riktlinjer för hur en utredning ska gå till eller vem som får testa, utreda och ställa diagnosen dyskalkyli. Ofta är det logopeder, pedagoger och psykologer som utreder. Varje yrkesgrupp har sin kompetens och sitt fokus. Syftet med utredningen är att få en uppfattning om elevens starka och svaga sidor. Det blir då tydligt vilka insatser som behöver sättas in i skolan och vilken kompensation eller vilka hjälpmedel som kan underlätta räknandet. Det är bra att känna till att eleven i skolan inte behöver någon medicinsk diagnos för att ha rätt till hjälp. Enligt skollagen måste skolan se till att elever som har svårt att klara skolarbetet utreds och att åtgärder och insatser sätts in. Så fort det finns en misstanke om att ett barn riskerar att utveckla svårigheter, ska skolan agera. Att vänta på att ett barn ska växa till sig kan leda till att problemet blir större och svårare att åtgärda.

Om ditt barn har och har haft stora räknesvårigheter sedan förskola/lågstadium och om pedagogiska insatser inte har haft effekt är det motiverat att skicka remiss för utredning. Kontakta då, i samråd med skolans speciallärare/specialpedagog, elevhälsan i skolan. För att göra en dyskalkyliutredning hos logoped eller psykolog krävs remiss från skolhälsovård eller husläkare.

Är du vuxen kan du vända dig till din husläkare eller vårdcentral och be om remiss till en utredare. Vuxna får i vissa landsting komma till en logoped för ett orienterande samtal kring räknesvårigheter och skolbakgrund. Samtalet kan leda till en utredning av räkneförmågan. Du kan också få hjälp från arbetsförmedlingen om du är arbetssökande eller från försäkringskassan om du är sjukskriven.

Hur stimulerar jag mitt barns matematiska förmåga bäst?

Precis som vid dyslexi, går effekterna av dyskalkyli att mildra. Genom att tillsammans med ditt barn leka räknelekar, lägga antalspussel, spela spel eller samlas kring en annan gemensam aktivitet skapar du en naturlig och kravlös situation där barnets taluppfattning stärks. Som förälder kan du visa och tala om hur många prickar på en tärning som motsvaras av samma antal föremål t.ex. små djurfigurer. På det här sättet kan ni även prata om "fler än", "mindre än" och jämföra antal och mängd. Det är viktigt att stärka den grundläggande förståelsen för talsystemet, relatera siffror till vardagen och göra rimlighetsbedömningar med mera. Att prata om matematik och sätta ord på det som ni gör tillsammans är viktigt. Genom att titta i böcker, prata när ni lägger pussel, använda tärningar, räkna antalet gafflar och knivar vid dukningen, tala om par när ni sätter på vantarna ( två stycken som tillsammans blir ett par), räkna fingrar och tår, lägga ihop och dra ifrån.......

Det går att prata matematik i så gott som allt man gör tillsammans. Förslag på bra, roliga och inspirerande räkne- och antalsspel är t.ex. "Grodkalaset", "Den magiska kitteln", "Räkna ut och passa ihop", "Nyckelpigespelet", "Fånga och räkna fiskar" och "Räkna med småkryp".

Vad ska jag som pedagog tänka på om min elev har dyskalkyli eller matematiksvårigheter?

Några saker du kan tänka på om din elev har dyskalkyli eller matematiksvårigheter:

  • Skapa struktur, t.ex. med scheman så att eleven vet vad som ska hända och vad som förväntas av hen.
  • Hjälp till med planering och organisering av skolarbetet. Vad ska jag göra, hur ska jag göra och när ska jag vara klar? Låt eleven berätta/repetera vad/hur den ska göra.
  • Använd konkret material, t.ex. bilder och praktiskt-laborativt material.
  • Efter en genomgång stäm gärna av med din elev att hen har förstått uppgiften.
  • Låt din elev använda hjälpmedel som t.ex. miniräknare, tabeller, faktakort, pärlband. Inläst matematikbok kan också hjälpa för en del. 
  • Viktigt med positiv återkoppling och uppmuntran. 
  • Gå igenom nya matematiska ord och begrepp, innan lektionerna, för att skapa möjlighet till förförståelse. Eleven behöver förstå begrepp som t.ex. "summera", "fler än", dra ifrån". Glöm inte att matematiken har ett "eget" språk.
  • Rikta uppmärksamheten till eleven, och se till att ha elevens uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. "fidget toy" (t.ex. tangle eller stressbollar) vara till hjälp.
  • Arbeta i flera korta pass.
  • Träna ett moment i taget, erbjud täta repetitioner och tid för överinlärning.
  • Anpassa svårighetsnivån och materialet utifrån eleven.
  • Bedömning och betyg ska anpassas efter funktionshindret. Läs mer hos Skolverket.

 

(Källor: Dyslexiförbundet FMLS, 1177 Vårdguiden, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, Talkliniken på Danderyds sjukhus)