fbpx

Språkstörning – inte bara en fråga om språk

En språkstörning innebär att språkutvecklingen inte följer det typiska mönstret. Detta kan vara svårt att upptäcka, eftersom det inte alltid är talet som påverkas. En person med språkstörning/DLD ha svårare än andra att lära sig nya ord, förstå vad andra säger, hitta ord, uttrycka sig så att andra förstår, uttala språkljuden i ord, eller använda korrekt grammatik.

Det förekommer många diskussioner kring terminologi när det gäller språkstörning. DLD är den engelska förkortningen för språkstörning, och står för Developmental Language Disorder. Det börjar bli mer och mer etablerat att använda det begreppet i Sverige.  För tydlighets skull kommer jag att använda båda begreppen i den här texten. 

Jag är själv förtjust i begreppet “språklig sårbarhet”, som först presenterades av Barbro Bruce med flera i boken Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken (2016). Språklig sårbarhet uppstår när det finns en obalans mellan barnets/elevens språkliga förutsättningar och de förväntningar som ställs på språket i barnets miljö. En språklig sårbarhet behöver alltså inte bero på en språkstörning, utan kan ha andra orsaker – men barnet/eleven har behov av stödinsatser, oavsett orsaken.

Vid språkstörning/DLD utvecklas språket långsammare än hos jämnåriga. Det innebär att den språkliga sårbarheten ökar i takt med högre språkliga krav till exempel i skolan.

Mer om hur det kan vara att ha en språkstörning kan du läsa i min text Leva med språkstörning.

Tänk dig att du är med vid en genomgång på ett språk du inte behärskar fullt ut i ämnet fysik, med många svåra ord och begrepp. Du är med andra ord i en språklig sårbarhet. Din hjärna kommer behöva lägga massor med energi på att förstå begreppen. I värsta fall finns inte energi kvar att hinna bearbeta och lagra (komma ihåg) informationen.

En hög språklig sårbarhet påverkar inte bara inlärningen i svenska eller andra språk – utan hela skoldagen bjuder på tillfällen då de språkliga begränsningarna ställer till det. 

Teoretiska ämnen är fullproppade med språk

De teoretiska ämnena är späckade med språklig information. Alla teoretiska ämnen innehåller ord och begrepp som är centrala för förståelsen. En elev med språkstörning/DLD behöver ofta längre tid för att lära in nya ord, och för att förstå innebörden av nya begrepp. Dessutom behöver eleven ofta längre tid för att förstå och bearbeta talat språk vid exempelvis muntliga genomgångar.

De teoretiska ämnena kallas ibland för ”läsämnen” eftersom inlärningen bygger på inläsning av litteratur. Detta komplicerar saken ytterligare för eleven med språkstörning/DLD, som kanske också har läs- och skrivsvårigheter. Det kan handla om ”avkodningssvårigheter”, det vill säga svårt med den tekniska läsningen, eller en nedsatt läsförståelse. Detta leder till att det kan vara knepigt att läsa och/eller förstå texter i de teoretiska ämnena. 

Dessutom kan begränsningar i förmågan att uttrycka sig, muntligt eller skriftligt, göra att eleven inte kan redovisa sina kunskaper och få en rättvis bedömning.  

Praktisk-estetiska ämnen – inte bara kreativitet och fingerfärdighet

Även i ämnen som bild, musik och slöjd ställs stora krav på elevens språkliga förmåga. Eleven behöver ofta förstå muntliga instruktioner som ges, för att kunna genomföra uppgiften. 

Återigen, tänk dig att du där ska genomföra en specifik praktisk uppgift och får tillvägagångssättet presenterat för dig på ett språk du inte förstår. Risken är stor att du missar eller missförstår något viktigt moment. Kanske blir du kritiserad för att du inte följer instruktionerna. Kanske blir du till och med betraktad som besvärlig eller stökig. 

De praktisk-estetiska ämnena har med tiden förändrats till att allt mer omfatta språklig bearbetning och redovisning. Dagens skola är teoretiskt präglad, och förmågor kopplade till tal- och skriftspråket finns skrivna i kunskapskraven även för praktisk-estetiska ämnen. För ett godkänt betyg behöver eleven inte bara kunna genomföra uppgiften som ges. Det ställs också krav på att kunna samtala, resonera och beskriva hur den har utförts. 

Matematik – ett språk i sig 

Matematiken är ett system, uppbyggt av symboler (som siffror, plustecken och minustecken), ord (t.ex. tretton och trettio), och regler (som att två kommer före tre och att tre är mer än två). 

Grundläggande i matematiken är själva antalsbegreppet. I den tidiga matematiken lär sig barnet att förstå vilken siffra som hör till vilket ord, och hur många det motsvarar (Dvs att siffran 3 hör till ordet tre, som i sin tur motsvarar antalet tre).

Utöver detta innehåller matematiken många språkliga begrepp, som större än, mindre än, många, lägg till och så vidare.

Den som har språkstörning/DLD har ofta svårt med en eller flera av de principer som matematiken bygger på. Det kan vara knepigt att minnas vilken siffra som hör till vilket ord, eller att lära sig skilja på ord som är lika: som trettio och tretton, åttio och åtta till exempel. Det kan också vara svårt att förstå själva antalsbegreppet. Vad innebär egentligen begrepp som hur många, fler eller färre.

Det finns elever med språkstörning/DLD som klarar matematiken hur bra som helst, men det är också vanligt med svårigheter som är direkt eller indirekt kopplade till de språkliga svårigheterna. Jag har skrivit mer om det HÄR

Rast, lunch, utflykt – krävande för den sociala kommunikationen 

De aktiviteter som ligger utanför den schemalagda undervisningen är avsedda att vara återhämtning. Tyvärr kan dessa situationer vara extra energikrävande för en elev med språkstörning/DLD.

På rasten och under lunchen ställs stora krav på elevens sociala förmåga och förmågan att kommunicera verbalt. Den som inte kan uttrycka sig på samma nivå som jämnåriga riskerar att bli utanför eller i värsta fall mobbad. Och om eleven inte förstår allt kamraterna säger finns risk för missförstånd, som kan leda till konflikter.

I en språkstörning/DLD kan även så kallade pragmatiska svårigheter ingå. Pragmatik kan förenklat översättas med ”social kommunikation” som att förstå skämt och ironi, att prata ”lagom mycket”, att ge lagom mycket ögonkontakt och att ge relevant information. Elever med pragmatiska svårigheter kan ibland upplevas som ”udda” och ”konstiga” av jämnåriga. 

Alla elever med språkstörning har inte pragmatiska svårigheter, men för den som har det blir det dubbelt funktionsnedsättande. 

Hur kan jag hjälpa?

Är det nu kört för en elev med språkstörning/DLD att klara skolgången? Självklart inte! Men de flesta behöver stöd för att klara sig igenom skolan, kunna ta till sig undervisningen, klara kunskapskraven och behålla självförtroendet intakt.

Den första tanken du får är kanske att språket behöver tränas. Och självklart är det viktigt att ge massor med språklig stimulans till alla elever som behöver det. När det gäller språkträning så visar mycket forskning att ordförrådsträning är bra att satsa på. Ordförrådet är centralt för all inlärning och kommunikation, och ett starkt ordförråd stärker såväl hör- och läsförståelsen, som förmågan att kommunicera med kompisarna. I den här texten får du några tips om hur elevens begrepps- och ordförståelse kan stärkas på ett roligt sätt.

Det är svårt att tipsa om ett specifikt material för att träna ordförråd – det beror ju helt på elevens ålder, intressen och vilket område som behöver stärkas. Men här hos oss på funkamera.se hittar du en rad orförråds-stärkande spel och material.

Men din allra viktigaste uppgift som pedagog en annan än att träna ordförrådet. Du behöver stötta eleven i sitt lärande genom anpassa den språkliga miljön.

Det finns en rad åtgärder i de enskilda ämnena, som kan vara till stort stöd. I den här texten har jag bara utrymme för en sammanfattning av det jag tycker är viktigast. I vår helt webbaserade kurs som riktar sig till lärare i åk F-4, ger vi konkreta exempel och många fler tips.

Anpassa den språkliga miljön genom att KLUS:a 

KLUS innebär: 

  • Korta meningar
  • Långsamt tal
  • Upprepa viktig information 
  • Stäm av att eleven hänger med. 

Det kan krävas lite övning för att KLUS:a, men genom dessa enkla principer kan du erbjuda eleven mycket större chans att förstå och kunna bearbeta information som ges i klassrummet. 

Använd visuellt stöd vid genomgångar.

Visuellt stöd kan vara t.ex. bilder, gester, tecken, eller text. Syftet är att eleven lättare ska kunna förstå, och komma ihåg det du säger. På så sätt avlastas hjärnan, så att energin kan gå åt till inlärningen istället. 

Inlärning kan ske på fler sätt än genom att lyssna och läsa.

Ge möjlighet till inlärningstillfällen som inkluderar flera sinnen, och där språkförståelsen inte är avgörande för inlärning. Använd konkret material för att illustrera inlärningen. Detta blir extra viktigt i matematiken. 

Skapa möjlighet till förförståelse och repetition 

Gå igenom svåra/nya ord/begrepp i förväg och erbjud många tillfällen till repetition av dessa ord, i olika kontexter. 

Sist men inte minst; en princip som kan verka så självklar att jag ofta helt glömmer bort den: Fånga elevens intresse och flerdubbla därmed chanserna till inlärning genom att skapa en inlärningsmiljö som är motiverande och lustfylld. 

Hitta språkmaterialet du behöver

Besök gärna vår webbutik funkamera.se. Hos oss hittar du massor med material för lustfylld inlärning med språket i fokus. Med TrioLud Vokabulär 1 och TrioLud Vokabulär 2 får ni öva både ordförråd, begreppsuppfattning och grammatisk förmåga. Upptäck också det fantastiska materialet “En dag med Familjen Kippin”  – ett omfattande övningsmaterial för att stödja kommunikations- och språkutvecklingen på ett idérikt och mångsidigt sätt!

Att möta elever med språkstörning är en pedagogisk utmaning, men med rätt verktyg kan du dramatiskt förbättra elevens förutsättningar till inlärning.

Only for Heroes tipsar

Bildmaterial

Bildmaterial, Enkla sekvensbilder

Bildmaterial, Enkla sekvensbilder

Stimulerar kreativt tänkande och tränar både muntlig och skriftlig uttrycksförmåga.

språkträning

Språkträning, TrioLud Vokabulär2

TrioLud Vokabulär2

Tre olika spel som tränar ordförråd, meningsbyggnad, begreppsbildning och språklig uttrycksförmåga.

språkträning

Topoprimo-Motsatser

Topoprimo-Motsatser

Öva ordförråd, motsatsord, lägesord, grammatik, språkförståelse, muntlig uttrycksförmåga och samspel.

språkträning

Triolud1

TrioLud Vokabulär1

Tre olika spel, i ökande svårighetsgrad, som bidrar till att öka elevens ordförråd, begreppsbildning och språkliga uttrycksförmåga.

Webbkurs

Språkstörning-inkluderande verktyg i klassrummet

Språk­störning - inklude­rande verktyg i klass­rummet

Skapa en inklu­de­rande under­vis­ning, utan att behöva prio­ri­tera bort andra elever i klassen.

språkträning

Educards ordförråd

Educards ordförråd

Bygg ordförrådet och träna kategorisering med det här roliga kortspelet om vardagliga föremål och miljöer.

Do NOT follow this link or you will be banned from the site!