Vi flyttar in hos Funka Mera! Snart hittar du hela vårt sortiment hos funkamera.se. Vi har därför något längre leveranstider än vanligt. Lägg din order senast söndag 18/11 före 23.59 och få 10% på hela vårt sortiment!

Vad är autism/Aspergers syndrom för något?

Här besvarar vi några av de vanligaste frågorna man kan ställa sig när man har fått höra att man har ett barn eller en elev med autism/Aspergers syndrom.

Texten i korthet:

Idag används samlingsnamnet ASD, autismspektrumtillstånd där t.ex. autism, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom ingår. Hos alla med ASD finns en gemensam kärna av symtom. Det handlar om brister i det ömsesidiga samspelet med andra, i kommunikationen och begränsade beteenden och intressen. Dessa symtom kan se olika ut hos olika individer.

Det går inte att träna bort ASD. Rätt stöd och kompensation underlättar och skapar bra förutsättningar för att göra att tillvaron fungerar bra.

Vid diagnos inom ASD omfattas man av LSS som är en rättighetslag som garanterar att människor med funktionsnedsättningar får stöd så att de kan leva ett så självständigt och bra liv som möjligt.

ASD beror på en avvikelse i hjärnans utveckling som leder till att hjärnan arbetar och fungerar på ett annorlunda sätt.

Om du misstänker att ditt barn har ASD ska du vända dig till ditt BVC, din skolhälsovård eller en läkare för att få en remiss för en utredning.

Fördjupad information:

Vad betyder det att förstå andras tankevärld?

Vi har alla tankar men de syns ju inte utanpå och går inte heller att ta på. Våra tankar består av de inre bilder som vi skapar av det som vi upplever, tror eller önskar. Vid olika autismspektrumdiagnoser t.ex. autism, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd har man svårt att förstå andras tankevärld. Vad är tankar och vad betyder de? När vi utvecklar vår sociala förmåga, vår kommunikation och vårt beteende är det viktigt att inse att olika personer kan tänka olika. Det är även viktigt att intressera sig för det som rör sig i andras tankevärld. Vår förmåga att hävda våra egna önskemål och att anpassa oss till vad andra vill, att samarbeta och t.ex. göra kompromisser behöver utvecklas. Genom frågor som "Hur tänker du nu?" och "Berätta hur du vill göra?" lär vi oss om andra. Vi lär oss också att läsa av andra människors kroppsspråk t.ex. via gester, blickar, att "läsa mellan raderna" och förstå det underförstådda, det som inte sägs. Genom detta utvecklas vår egna förmåga att själva "signalera" vad vi tänker så tydligt att andra förstår.

När man har svårt att förstå sig på tankeverksamhet har man t.ex. svårt att förstå skillnaden mellan det egna tänkandet och andras. Det är svårt att förstå och leva sig in i andras känslor och tankar. Det är svårt att förstå att det man själv tänker kan skilja sig från det som någon annan tänker, att andra t.ex. kan tro, veta eller vilja något annat än en själv. Man utgår från att andra vill och tror detsamma som en själv. Det kan också innebära att man tror att andra vet detsamma som man själv vet. Då tänker man inte på att sätta in andra i sammanhanget, innan man börjar berätta om det man har varit med om, eller vad man tänker på. Missförstånd och konflikter med andra människor kan då lätt uppstå. Man har ofta svårt att förstå och uppskatta ömsesidighet och intresserar sig inte så mycket för hur andra tänker eller känner. Förmågan att "läsa av" andras signaler utvecklas då inte på samma sätt. Förmågan att reflektera över hur man själv fungerar är också nedsatt. Utvecklingen av den sociala förmågan försvåras. Det viktigaste att tänka på här är att detta handlar om en oförmåga och inte om ovilja eller själviskhet hos barnet eller personen.

Vad är autism/Aspergers syndrom för något?

ASD (Autism Spectrum Disorder), autismspektrumtillstånd är ett nytt samlingsnamn för olika autismdiagnoser t.ex. atypisk autism, autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom och desintegrativ störning. De är alla exempel på olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NFP). Svårigheterna ser olika ut för olika personer och olika typer av stöd och anpassningar kan behövas. Det finns inte en lösning, pedagogik eller lärandemiljö som passar alla. Vid t.ex. autism tolkar man saker som händer på ett annat sätt än andra. Det kan t.ex. vara svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med andra. Det är också vanligt med specialintressen och att upprepa vissa beteenden. Vid autism har man tydliga svårigheter och/eller avvikelser inom socialt samspel, kommunikation och beteende. Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning där symtomen ska ha visat sig innan tre års ålder. En stor del av alla barn, ungdomar och vuxna inom autismspektrum har också andra funktionsnedsättningar som t.ex. utvecklingsstörning, epilepsi, rörelsehinder och syn- och hörselskador. Många har även en försenad och annorlunda språkutveckling och/eller uteblivet tal. Det är också vanligt med annorlunda rörelsemönster som att gå på tå, gunga, snurra och vifta med händerna.

Aspergers syndrom är en form av autism. Begåvningen är här normal, och för en del över genomsnittet inom några eller flera områden. Det är vanligt att man kan vara mycket uthållig och även ha ovanligt lätt för att koncentrera sig på uppgifter som upplevs som intressanta och meningsfulla. På samma sätt som vid autism kan Aspergers syndrom visa sig på olika sätt för olika personer och symtomen kan vara olika starka. 2015 togs diagnosen Aspergers syndrom bort som separat diagnos ur diagnosmanualen DSM-5. Aspergers syndrom ingår numera i den övergripande diagnosen ASD, autismspektrumtillstånd. De som redan har fått diagnosen Aspergers syndrom kommer att behålla den så därför används ofta det dubbla begreppet ASD/Aspergers syndrom.

Hur yttrar sig ASD/Aspergers syndrom?

Alla barn, ungdomar och vuxna med diagnoser inom ASD har samma kärna av symtom. Svårigheterna brukar delas in i tre huvudgrupper som kallas Wings triad, efter forskaren Lorna Wings studier om autism på 70-talet:

  • Svår begränsning av förmåga till social interaktion, ömsesidig kontakt. Detta leder till att kontakten med andra människor försvåras, det kan lätt bli missförstånd eller konflikter, man har svårt att sätta sig in i andras tankevärld eller förstå att andra tänker på ett annat sätt. Kommunikationsavvikelserna vid ASD hänger huvudsakligen samman med att förstå meningen med kommunikation och social interaktion.
  • Svår begränsning av förmåga till ömsesidig kommunikation. Man har ofta svårt att inleda och hålla igång ett samtal, svårt att läsa av kroppsspråk, svårt att tolka och förstå språkets djupare mening, tolkar uttryck och det som sägs konkret, svårt att förstå ironi, humor och symboler. Ibland entonig språkmelodi. Vid autism är det vanligt att barnet lär sig prata sent eller inte alls. Ungefär hälften av alla barn med autism lär sig inte prata. Bland dem som pratar är variationen stor. De som utvecklar ett talat språk har ofta problem med språkförståelse och uttrycksförmåga. En del använder bara enstaka ord, andra många ord som är korrekta men upprepar färdiga fraser eller vad de just har hört eller sådant de hört tidigare, s.k. ekotal.
  • Svår begränsning av föreställningsförmågan vilket påverkar fantasi, lek, beteenden och intressen. Stereotypt beteende är vanligt, man vill göra samma sak om och om igen t.ex. vifta med händerna, vagga fram och tillbaka med kroppen eller gå på tårna. Det är också vanligt att barn med ASD blir väldigt intresserade av delar av vissa föremål, t.ex. att snurra länge på hjulen på en dockvagn. Ofta svårt för spontana lekar och låtsaslekar som t.ex. rollekar. Specialintressen som tar mycket tid och uppmärksamhet, t.ex. busstidtabeller, är vanligt. Rutiner och struktur är viktigt, förändringar eller ändringar av rutiner ställer till besvär. Den som har ASD kan ha svårt att föreställa sig vad som då ska hända och blir rädd och orolig. Det är också vanligt att vilja göra saker på ett bestämt och upprepat sätt, s.k. ritualer.

Barn med ASD kan också ha andra symtom t.ex:

  • sömnsvårigheter
  • matproblem
  • annorlunda tolkning av sinnesintryck t.ex. lukt, smak, ljud, beröring, syn
  • perioder av överaktivitet
  • ökad stresskänslighet

 

Vad beror det på?

ASD beror på en avvikelse i hjärnans utveckling som leder till att hjärnans funktioner fungerar på ett annorlunda sätt. Forskning har visat att vissa av de funktioner i hjärnan som har att göra med tänkandet är nedsatt. Hos alla personer med ASD finns en gemensam kärna av symtom. Men dessa symtom kan ta sig olika uttryck. På samma sätt kan också orsakerna till ASD variera, trots att de alltid har att göra med hur hjärnan arbetar och fungerar. Den avvikelse i hjärnan som orsakar ASD kan uppstå vid olika tidpunkter i ett barns liv. Forskningen har visat att dysfunktionen i det centrala nervsystemet antingen är medfödd eller tidigt förvärvad. Avvikelser i gener eller kromosomer (Retts syndrom, Fragilt X, tuberös skleros), medfödda sjukdomar i ämnesomsättningen eller infektioner under graviditeten, komplikationer under förlossningen, skador som uppstår vid svåra infektioner i hjärnan eller hos mycket för tidigt födda barn är exempel på olika orsaker eller riskfaktorer. Det går dock inte alltid att hitta orsaken till att en person utvecklar ASD.

Kommer det att gå över?

ASD/Aspergers syndrom kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Hur ASD påverkar beror på många faktorer t.ex. omgivningens krav och förväntningar, bemötande, vilket stöd man får i skolan och i vardagen, tillgång till hjälpmedel m.m. ASD går inte heller att "träna bort". Vi i omgivningen behöver istället anpassa oss efter barnets behov och ge det bästa möjliga villkor att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Mindre barn klarar sig ofta med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de har lärt sig hur de fungerar och vad de behöver.

Vissa, men inte alla, mår bättre av medicinering. Det kan t.ex. vara medicin mot sömnrubbningar eller olika antidepressiva preparat.

Om ditt barn eller du själv har en diagnos inom ASD omfattas du av särskild lagstiftning, LSS som betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag som garanterar att människor med funktionsnedsättningar får stöd så att de kan leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Kommunen och landstingets habilitering erbjuder stödinsatser t.ex. boendestöd, Autismcenter för små barn (0-6 år) och Aspergercenter (7-17 år).

Vad gör jag om jag misstänker att mitt barn eller min elev har ASD/Aspergers syndrom?

Om du tror att ditt barn eller elev har ASD kontaktar du i första hand barnavårdscentral (BVC), skolans elevhälsa genom skolsköterskan eller en barnläkarmottagning (BLM).

Om du är vuxen så är det vuxenpsykiatrin som du ska kontakta eller din husläkare eller vårdcentral.

Hur hjälper jag mitt barn med ASD/Aspergers syndrom?

Det viktigaste är att man som förälder, tillsammans med de andra personerna som finns runt barnet, t.ex. förskole- och skolpersonal lär sig om ASD. Det är viktigt för att man tillsammans ska kunna hantera det som barnet brukar ha svårt med eller de problem som uppstår. En förstående omgivning underlättar livet för den som har ASD. Struktur, rutiner och tydlighet är särskilt viktigt vid ASD. Att vara lyhörd, nyfiken och ha ett nära samarbete med de människor som finns omkring ditt barn är viktigt. Detta för att ta tillvara din och deras kunskap om ditt barn. För ditt barns utveckling och lärande behövs en bred kartläggning som grund för att ställa lagom krav. Genom att anpassa kravnivån undviks stress. Ge ditt barn möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvik kritik och tjat.

Det kan t.ex. underlätta om du berättar för ditt barn vad som ska hända under dagen i tid, förklarar saker på ett tydligt sätt, ger ditt barn en instruktion i taget, anpassar kraven eller påminner ditt barn om var det ska vara. Att ha en välstrukturerad vardag där krav, förväntningar och miljö anpassas gör att barnet undviker stress och överbelastning.

Genom att t.ex. använda en magnetisk ficktavla kan du göra egna bilder/skriva ord och göra ett schema över barnets dag t.ex. äta frukost, klä på sig, borsta tänderna, bädda sängen, packa ryggsäcken, gå till skolan. Du kan också göra en överblick över veckans fritidsaktiviteter eller läxor, ficktavlan går att variera i det oändliga.

Med hjälp av TomTag kan du även hjälpa ditt barn att göra en lista på alla de saker hen behöver ta med sig till skolan. Tänk på alla de saker som du oftast måste påminna ditt barn om före skolan varje morgon "har du med dig din läxbok, frukt, gympapåse, fotbollskläder...." Listan kan göras lång. TomTag är en färgstark och rolig checklista som låter barnet packa självständigt. Det stärker deras självförtroende och organisationsförmåga. Ditt barn kan göra egna, färdiga listor, en för varje veckodag, så att de själva kan ha koll på det som de behöver ha med sig.

Om ditt barn har ett stort behov av att röra på sig så kan våra stressbollar eller tangles vara något. De hjälper barnet att fokusera, koncentrera sig och hålla styr på kroppen. Att ha något sådant här i handen kan även ha en stressreducerande verkan.

Våra böcker som handlar om Anton och Super-A är interaktiva och där kan du och ditt barn följa med syskonparet på vardagsäventyr. Böckerna är anpassade till barn med autism och ADHD och inlärning sker lekfullt och med tydliga strategier. Anton och Super-A finns även som övningsböcker.

Vad ska jag som pedagog tänka på om min elev har ASD/Aspergers syndrom?

  • Utifrån din elevs intressen kan du hitta en "ingångskanal" som gör att du får kontakt och kan motivera till lärande.
  • Skaffa dig en helhetsbild av din elevs förutsättningar och behov.
  • Anpassa ditt språk till elevens konkreta språkförståelse.
  • Skapa struktur och tydlighet, t.ex. med scheman så att eleven vet vad som ska hända och vad som förväntas av hen. Var tydlig med början och sluttider (när, hur länge). Använd gärna bildstöd.
  • Hjälp till med förutsägbarhet, planering och organisering av skolarbetet. Vad ska jag göra, hur ska jag göra, vem ska jag vara med, var ska jag vara och när ska jag vara klar? Vad händer sedan?
  • Ge få korta individuella instruktioner eller gå igenom steg för steg.
  • Ge begränsade tydliga uppgifter.
  • Efter en genomgång stäm gärna av med din elev att hen har förstått uppgiften.
  • Använd visuellt material.
  • Viktigt med positiv återkoppling och uppmuntran.
  • Förbered eleven inför övergångar och avslut.
  • Erbjud tids- och planeringshjälpmedel.
  • Låt din elev använda hörselkåpor alt. musik i hörlurar.
  • Rikta uppmärksamheten till eleven, och se till att ha elevens uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. "fidget toy" (t.ex. tangle eller stressbollar) vara till hjälp.
  • Träna ett moment i taget, erbjud täta repetitioner och tid för överinlärning.
  • Anpassa svårighetsnivån och materialet utifrån eleven.
  • Bedömning och betyg ska anpassas efter funktionshindret. Läs mer hos Skolverket.  

 

(Källor: Autism- och Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Habilitering & Hälsa Stockholms Läns Landsting, Vårdguiden 1177)